Hörde på radion om hemlösheten, flyktingmottagande och mikroaggressiv rasism. Inget nytt men värt att tänka på. Sverige sägs vara rikt men tillåter hemlöshet, avvisar flyktingar och gör skillnad på människor.

En kvinna som hette Markovic berättade om den ökande hemlösheten i Sverige som man på Stadsmissionen i Stockholm kunde konstatera. Jag tycker att hemlösheten är ett förfärligt kapitel i det rika Sverige. Inget kunde vara lättare än att bygga baracker med ett barackcentra för social service och ge hemlösa människor i Sverige tillgång till en första möjlighet till en möjlig existens. Ett eget boende, om så i grupp och på de enklaste villkor borde tillhöra begreppet existensminimum. Att det finns pengar i samhället för ändamålet är det ingen tvekan om. Snålheten bedrar här visheten. Det handlar inte om att dela med sig. Förmodligen skulle det löna sig att bygga bort hemlösheten. Det handlar om anständighet.

Det finns kommuner i Sverige som trotsar regeringsbeslut genom att vägra ta emot flyktingar. Det handlar här om två av Sveriges rikaste kommuner. Rikedom kan också vara ett fattigdomsbevis. Fattig i anden. Det är en sorts hemlöshet det också, att råda men inte vilja; villrådighet.

Mikroaggressiv rasism är att exotisera en annan människa genom att till exempel ta på hennes hår eller hud för att känna skillnaden. Gör du också skillnad?

Med Max Weber kan man säga att Sverige hellre är ett skuldsatt land.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s